Someday I will go to Italy

Nu har jag knepat och knåpat fram en bra header som jag är nöjd med. Där har vi bloggens namn, där finns en bild på mig samt en resväska som symboliserar att jag någongång ska till Italien. Yadayadayada...





Men hux flux ska den bli minimal. Hur fjuttig är den inte. I mitt program jag använde var den enorm. Sedan sparade jag den som .jpg och laddade upp den i mina bilder. Vart gjorde jag felet?


Tips?

Sitter idag och täcker receptionen på företaget från 11.00 till 12.30 medans den ordinarie receptionisten är på möte och sen lunch. På detta företag har jag lärt mig 4 olika tjänster samt under ett par veckor även varit ställföreträdande chef. Det har mest varit att ta emot och hantera inkommande samtal och mail från kunder samt göra administrativa uppgifter som vi har fått in från andra avdelningar. Det har varit grymt kul, mycket att lära sig samt haft de bästa arbetskamraterna. Då jag är intresserad av grafisk design har jag även fått möjlighet till att uppdatera brev som ska skickas ut samt göra handböcker för de olika tjänsterna via vårt intranät. 

Vad jag vill säga med detta är egentligen endast för att prata bort att jag och Simon inte sökte 20 jobb var i Halmstad under helgen. Simon sökte tre och jag sökte nada. Jag kan bara säga hoppsan. Kanske har jag tappat min gnista. Kanske är jag inte längre den som jobabr hårdast och kämpar in i det sista. Kanske kommer jag bli långtidsarbetslös och tappa självförtroendet.

Det vore hemskt.

 

Så nu sitter jag och pular på mitt CV. Kändes väldigt bra att jag la extra tid på att censurera det endast för att kunna ladda upp det här för att ingen ska kunna läsa vilka fuckade grejer jag skriver. Eller ok ett smakprov kan jag bjuda på:

"Mitt namn är Pernilla och jag älskar layout och formgivning. När familjen köpte vår första dator satt jag framför den i timtal. Inte för att spela Harpan som en vanlig unge utan för att lära mig Word och Excel. Jag formgav ett amatörmässigt häfta om alla avsnitten i tv-serien Vänner, gjorde gratulationskort samt uppfann "Stagnebo-bladet" - ett nyhetsbrev om min familj. Inget av det blev dessvärre en succé och kom inte ens utanför väggarna på vår villa, men jag hade hittat mitt intresse."

 

Hur seriös låter jag inte haha!

Har inhandlat mig en liten låda från Twilfit. Detta borde vara den ultimata presenten från en pojkvän. Hur söt som helst.




Inuti den finns det nedan underbara skapelse så att även pojkvännen kan få något att gilla. Oh la la....

Åhh jag berättade idag för min bästa vän att jag och Simon inom en snar framtid kommer att lämna Stockholm och flytta tillbaka till Halmstad. Detta har hon tjatat om att vi ska göra ända sedan jag flyttade hit för två år sedan. Ska bli så skönt att bo i en stad igen där man känner folk. TÄNK DIG att gå på stan helt upp och ner, tänka på ingenting, vara på väg ingenstans och HELT PLÖTSLIGT springa på någon man känner. Snacka ett tag, kanske ta en fika, gå och träna, köra en spontan utekväll. Det var sjukt länge sedan.

Här i Stockholm känner jag inte fler än jag kan räkna på min ena hand. Vi kände fler tidigare när jag flyttade upp med en killkompis, men helt plötsligt tröttnade folk på den stora storstaden och de flyttade hem till landet en och en. Även de jag kände som bott här hela sitt liv sökte skola i mindre städer och flyttade dit. Visst man kan träffa nya människor men de har inte riktigt det lilla extra.

När jag bodde i Halmstad träffades jag och Annelie nästan varje dag. Vi åkte och shoppade, vi raggade dudes, vi gick ut och dansade varje helg. Sjukt kul var det. Sedan kunde vi prata om ALLT. Precis som man ska kunna göra. Nu på senare tid känns det som att vi har glidit ifrån varandra. Det är svårt att hålla kontakten de gånger jag inte är och hälsar på i Halmstad. Jag har mitt liv här och hon har sitt liv hos sig. Aldrig att man har någon tid att ringa, och om man skulle ringa, vad skulle man snacka om? Jag vill inte ha det såhär längre och jag är sjukt överlycklig att vi snart kommer att bo mycket närmare varandra igen.


Nej, vi gick självklart inte ut med de frisyrerna!

Eller egentligen Ego ego ego. Men idag nynnar jag på The Ark med "Echoo" medans jag är glad att jag sagt upp mig från jobbet. Mindre glad att jag har 0, zero, nada jobb om två veckor. Men det löser sig!

Strimlat nötkött, 4 pkt nudlar, ett paket wok. Lite olja, lite soya, lite krydda och voila!






Har sjukt ont i huvudet för tillfället så tänker däcka i sängen redan nu kl 21. Ej ok.

Nytt inköpt halsband med körsbär på.





Jag skulle vilja tacka min kamera som alltid tar med de där lilla extra när jag trycker på avtryckar-knappen. Jag skulle även vilja tacka mig själv faktiskt, som hade massvis med Fotolektioner i skolan men aldrig lyssnade och aldrig lärde sig vad ta-kort-knappen heter på en kamera.

Denna söndag har spenderats i min mysiga svarta klänning samt självklart mina stora, SNYGGA och ruggigt sköna raggsockar a.k.a. danssockar internskämt emellan.

Håller på att göra nedan goda kladdkaka från ett recept jag hittade på Tasteline. Har varit sugen hela helgen så medans Simon slackar framför en trist äventyrsfilm (som tydligen är bättre än LOTR!) så står jag i köket som en jäkla husmor. Har dock redan gjort fel då jag slängde i allt smör i kakan och missade att 50g skulle varit i glasyren men det tänker jag inte nämna för Simon haha. Hoppas den blir godare än den skulle blivit.


Receptet finns här på Tasteline

Så medans jag väntar och hoppas att vår gasugn inte ska bränna sönder kakan så nynnar jag om och om igen på Björn Rosenströms gamla dänga "Egon". ATT han fick en get!

Extensions isatta med clips. Toaborsten gör sig fortfarande lika bra på bild.

Vickningschips? Vad faan är vickning? Jag har hela mitt liv varit bergsäker på att de hette Vikingchips. Spelar dock ingen roll. De smakar ändå skit.

Idag är dagen då alla vi nobody-bloggare inte har ett liv och inte är inbjudna till Blogg-awards. Har faktiskt inte så stor koll på det mer än att jag hoppas att www.fokis.se får sitt blogg-pris. Jag läser många bloggar men det är hennes som jag följer regelbundet.



Jag och Simon kommer idag att åka till gallerian för att inhandla grejer till vintern. Jag behöver en varm jacka och ett par nya snygga skor. Hoppas på tur då.

Ok, vi är för snåla för att köpa Red Bull så vi köper Energy Drink vilket faktiskt är mycket godare - inte lika surt. Blanda detta med en slatt vodka och pressa i lite lime. Släng i ett par limeskivor och en massa is och en god drink är blandad.



Ha en bra fredag!

I helgen ska jag och Simon söka minst 20 jobb var. Kommer vi klara det? OM vi kommer klara det! Vi kommer söka 30, 70 kanske till och med 100 jobb i den nya stad där vi ska bo för att vi helt enkelt är grymma. Eller nja jag är grym. Jag har gymnasieutbildning i Grafisk Design och älskar att designa CV åt folk. Tänkte lägga in mitt nuvarande cv här imorgon. Ska bara fixa till bilden och rubrikerna.


Kommer sakna Stockholm den dag då vi verkligen flyttar härifrån, men jag vet att vi någon gång kommer att flytta tillbaka. Inte kan jag stanna hur länge som helst på en plats. Inte då.



Nu ska jag ställa mig i en iskall dusch (det är något fel på varmvattenberedaren) och sedan hoppa i säng.

  

Idag har vi riktigt fin blåvit-randig kjol med guldknappar från H&M samt svart spetslinne och svart hängig, stor tröja till. Me like. Notera den snygga svarta toalettborsten i bakgrunden. Den gör det lilla extra på bilden.

Nu sitter jag och finurlar på jobbet. Finns knappt något att göra idag så man dras om och om igen in på Facebook för att kommentera det senaste debattinlägget om SD. Det finns ju ett par såna inlägg nu varje dag som man glatt kan skriva ett par väl genomtänkta rader och förhoppningsvis få talaren innan att tappa hakan. Den bästa är när en "riktig SDare" ska försöka förklara sina argument om varför de röstat på SD men sedan misslyckas med att äga de andra och bara ser dum ut i slutändan.

Jaiks! Jag börjar visst få en liten kulmage nu när jag tog långsommarledigt från morgon-situpsen. Det är ju trots allt september och dags att börja jobba på Beach 2011 Haha!

Här har ni mina snyggingar förutom Simon. De är tjusiga slöjstjärtar vid namn Agnes och Isak. De bor jämte Colosseum och en romersk hjälm. Jag har valt den förstnämnda byggnaden på grund av min Italien-fascination och Simon har valt hjälmen pga grund av sin passion för historia.

Det är kul med fiskar då de faktiskt har sina egna personligheter. Agnes brukar alltid sova på botten framför Colosseum medan Isak ligger precis ovanför henne, ett par centimeter upp mot ytan. Knas.

Paaz är inte mitt riktiga namn, men jag kallar mig det och har gjort sedan högstadiet då jag ville skapa ett eget klädmärke med mitt namn på. Varför det blev just Paaz vill jag inte gå in på då det är av en sån lam anledning. Vi kan säga att det är för att paz eller liknande betyder fred på spanska. Det känns som en bättre förklaring.


Mitt halsband är inhandlat på www.mittnamnhalsband.se och jag har aldrig varit nöjdare med något annat köp som jag gjort på nätet!

Ny bok av Carolina Gynning inköpt. Får se ifall denna är bättre än EGO Girl. Jag läser dessa böcker lite rastlöst då jag mest vill veta vad som har hänt i dessa skandaldrottningars liv. Egentligen är inte själva böckerna något bra i sig, men det är något jag känner att jag vill ha läst. Okej, that made no sence at all.

Då Simon fortfarande är sjuk och inte är sugen på någon riktig mat fick jag laga mat till mig själv. Det blev 4 portioner av fyllt bröd med kryddig köttfärssås så det kommer nog räcka ett tag.



Jag fick detta sjuukt goda recept från min kompis Emma. Hon brukade alltid laga detta på fredagar innan utgång så att det blev en stabil fylla haha. Hon är smart den rackaren! Göt som nedan för att följa trenden:

500g köttfärs
1st färskt lantbröd (eller vanligt "Fransbröd" som vi har i Halland)
1st paprika
1st chili
1st creme fraiche med smak av paprika och chili
Riven ost.
Kryddor

Stek köttfärsen och lägg i paprika, chili och creme fraiche. Krydda. Gröp ur mittendelen av brödkakan och lägg i köttfärsfyllningen. Strö över riven ost och sätt in i ugnen 200 grader tills osten har smält.

Min stil är legins och något hängigt linne eller en klänning. Till det körs en oversized tröja. Snygg slashas alltså.

Det har varit en lång dag på jobbet och sedan har jag fått ta hand om Simon resten av tidendå han har blivit sjuk med hög feber. Hoppas att den försvinner imorgon då jag inte tycker om att se honom må dåligt. Nu, efter 2h SATC 2 har han lagt sig i sin säng igen och jag chillar framför Jack Blacks grymma Brütal Legend. Där spelar man en roadie vid namn Eddie som är otroligt lik Jack Black himself.



Jag har blivit så nördigt frälst att jag måste samla trophies i allt för att få fler än Simon så jag får jobba på nu. Han har runt hälften av de Trophies man kan få på detta spel och han har ändå klarat av hela spelet.

Hur kan det vara så att vid minsta lilla fjuttiga regnskur så regnar det alltid in på sätena i bussen. Hur dåligt byggda är bussarna egentligen? Och hur många säten har man inte stött på som har varit lösa eller rent ut av legat på golvet jämte? Det borde vara livsfarligt att åka buss i dessa förhållanden. Skärpning SL!

Vitt baslinne - H&M. Kjol - Gina Tricot.

Jag gillar att inhandla snygga prisvärda kläder. Visst blir de slitna mycket snabbare, men då köper man nya kläder istället och får mer varation på allting.

Usch nu när jag väl tänker på mina kläder kom jag och tänka på min enormt stökiga garderob som jag bör ta tag i. Har tänkt att omorganisera den för att enklare kunna se vilka kläder jag har. Därav har jag mer eller mindre slängt in kläderna hur som helst i garderoben "för jag ska ju snart omorganisera den", men nu är det kaos och även denna helg är slut. Suck..

..utan att ha ett annat jobb på gång så är det stora beslut som måste fattas. Jag och Simon har under ett halvår haft planer att flytta från Stockholm till Göteborg. Dels för att vi älskar staden och dels för att det ligger närmare Halmstad där vänner och familj bor. Kruxet med denna plan är att jag och Simon ska hitta nya jobb ungefär samtidigt som vi finner en ny urtjusig lägenhet som är billig och ligger relativt centralt i Göteborg. Chansen för att detta ska gå smärtfritt är väl ynka 5% så vi har valt att Simon först ska finna ett jobb i Göteborg då han inte vill flytta arbetslös. När han har fått jobb så skulle jag säga upp mig från mitt nuvarnade jobb då jag känner att jag har lättare att få jobbi och med min erfarenhet i mitt yrke. Då kunde vi även börja söka lägenhet.

Problem 1. Jag sa upp mig från mitt jobb innan Simon fått något jobb i Göteborg. Detta leder till att jag om tre veckor är arbetslös om jag inte hittar något annat så länge. Anledningen att jag sa upp mig från mitt jobb var att det blev kaosartat på kontoret, flera sjukanmälde sig på grund av stress och jag fick en stor del av ansvaret att leverera något som jag inte hade fått en ordentlig utbildning på. Detta och det faktum att jag var otroligt trött på de andra arbetsuppgifterna gjorde att jag mådde dåligt och sa upp mig för att jag aldrig mer vill känna den känslan.



Men men HAPPY THOUGHTS!

Den här kan man ju bara inte missa. Kostar endast 695 för den dyraste biljetten utan någon måltid. Har nu suttit och drömt mig bort på denna sida: http://www.wewillrockyou.nu/

Till maten dricker vi denna kväll Mojito blandat på "Tex Mex Mojito drinkmix", ljus rom och bubblande vatten. Myntan glömde vi dessvärre att köpa.



Jag gillar egentligen egenblandade drinkar, men vi hade en mix kvar från den tiden innan shakern inhandlades.

Fredagkväll =





Kan verkligen inte tröttna på denna otroligt enkla fredagsrätt. Simon står nu i köket och fixar efterrätten: Chokladbollar -dubbel sats.

om Paraplyer(!?) inatt. Vad är det att drömma om? Jag har visserligen tänkt köpa ett nytt paraply då jag konstant lyckas tappa bort mina fickparaplyn men det behöver väl inte gå ut över mina drömmar. Jees..

Men ok då. Här är några paraplyn som jag har funderat på att köpa. Jag är trött på dessa små svarta obetydliga utan vill ha ett stort originellt och elegant.


Bild från www.shoppinggatan.se





Bild från www.shoppinggatan.se




Bild från www.shoppinggatan.se

Bild från www.accent.se

Var lat idag och inhandlade Keldas Karibiska soppa och åt detta tillsammans med lite grovt bröd. Inte så jäkla nyttigt kanske men riktigt gott.



Älskar att doppa bröd i soppor. Finns ingenting som slår det.

Fick ett glatt besked på min mail idag. För någon dag sedan anmälde jag mig och Simon till att sitta i publiken på David Hellenius nya tv-program som kommer att visas i tv4 inom kort. Då vi endast har bott här i två år har vi inte hunnit med att testa alla saker som man endast kan göra i Stockholm tex att sitta i publik på något tv-program. Vi var visserligen på Roast på Berns i februari men då fick vi stå och trängas bland en massa andra människor. Jag fick även stå sida vid sida med kameramannen så jag kände mig tvungen att brista ut i högt skratt titt som tätt trots att Petra Mede inte var särskilt rolig. För hon är inte särskilt rolig. Hon hade kanske en lovande karriär i början då hon var lite originell, men sedan förstörde hon det med att endast kasta glåpord på de hon skulle roasta och missade helt att vara lite humoristisk. Visst, de skulle vara taskiga mot den som roastades men det finns en stor skillnad mellan att ha en smart humor och bara snacka massa skit.

Anyway. I oktober ska jag och Simon se Hellenius Hörna. Glöm inte att kolla noga efter mig när det sänds på tv så att jag inte moonar eller något haha.

Bild från Kanal5.se

Vad går det, runt 5 olika serier nu på tv om några fruar? Vi har de gamla Hollywoodfruarna på svenska, norska och danska samt de nya New York-fruarna. Just nu går Skånefruar på Kanal 5 och jag är som vanligt lika klistrad framför tv:n. Tummen upp!

Ok, nu kom glaskillarna och hämtade hela det stora fönstret samt balkongdörren. Sedan sa han att de kommer tillbaka om ett par timmar. Helt plötsligt sitter jag i en kall blåsig lägenhet utan fönster i vardagsrummet och försöker kolla på The Voice på Kanal 5. Hör inte ett skit på grund av trafiken som nu hörs ännu tydligare utanför.

Och jag som skulle varit vid jobbet lite efter klockan 8.00 idag...

...eller endast resultatet av att någon kastat sten i två av våra fönster. Se tidigare inlägg här. Sitter nu och väntar på självaste glasmästaren som nu efter en vecka ska byta ut dem.



En av bovarna i dramat. Personen ville inte vara med i min blogg, inte heller visa sig för oss så att vi kan få ersättning.

Den här gamla trasan var tidigare min mammas klänning som hon hade på 70-talet. Den var då en långklänning med en massa rysh-plysh där uppe samt puffärmar. Hemsk med andra ord. Dock gillar jag det blommiga tyget så jag bestämde mig för att sy om det till en mer modern klänning till mig. Och resultatet:



Jag körde med min gör-ditt-största-leende-så-att-du-ser-helt galen-ut-looken and I nailed it!

I helgen var jag och Simon på vift i den lilla staden på landet: Göteborg. Vi kom fram lite innan klockan 13.00 på fredagen och sa "-Helluu" till Simons syster som arbetar på Gina Tricot. Vi gick tillbaka till Nordstan för att shoppa i väntan på att hon skulle sluta jobbet. Jag köpte ett par nya svarta skinnhandskar med rosett på för 300 spänn givetvis av samma modell jag hade förra året, men som jag klantigt tappade bort under de 4 metrarna jag hade att gå från mina föräldrars hus till bilen. Sedan var det bara 6 timmar kvar att fördriva i en shoppingstad när man plötsligt mindes att man sagt upp sig från jobbet tisdagen innan och förmodligen inte kommer få lön på ett tag, så det fick bli att sitta och vänta och undvika att somna jämte något främmande drägg.

Vi fick då syn på ett Pariserhjul precis utanför gallerian som vi turistigt nog var tvungna att testa på.



I vagnen fick man inte

1. Stå coolt
2. Köra sten-sax-påse
3. Slå klackarna i taket




Så vi skötte oss exemplariskt och körde sten-sax-påse i tanken. Men bara i tanken. När färden var slut så väntade vi lite till och till slut var det bara fem timmar kvar tills Simons syster slutade sitt jobb. Härligt.

Till slut när klockan var efter 19.00 så for vi och åt fin parmiddag på en thairestaurang. Jag gillar verkligen Göteborg och jag hoppas verkligen att vår plan kommer att fungera.

Nu får det räcka. Jag har använt denna kjol tre gånger sedan jag köpte den och varje gång har det spöregnat på mig så att jag har fått gå med blöta kläder resten av dagen. Bort med exorcisten i dig!!!

Nu blir det en weekend till Göteborg i helgen, med kräftskiva, citylooking och fina middagar. Ingen dator får äran att hänga med dessvärre.

Usch hur kan folk?! Vad vill de? Vi känner inte många i Stockholm då vi bara bott här i två år och vi har vad jag vet definitvt inga fiender.

Förra veckan kom vi hem till nedan trasiga fönster. Ungjävlar, tänkte vi. Men då det endast var ytterrutan som gick sönder meddelade vi bara händelsen via mail till hyresvärden (som förresten ännu inte har svarat!).



Idag när jag satt fridfullt hemma i soffan och väntade på att min pojkvän skulle komma hem från jobbet så hörde jag helt plötsligt ett högt KRASH! och jag märker att någon kastat ännu en sten genom vår ruta, denna gång genom balkongfönstret. Jag blir helt chockad och vet inte vart jag ska ta vägen. Känns som att de är ute efter en och att de närsomhelst kasta ännu en sten. Aktar jag mig inte då från fönstret så kan jag få den i huvudet. Skärrad slår jag numret till Polisen och får reda på att jag är nummer 50 i kö. Jag lägger på och ringer upp pojkvännen som försöker lugna ner mig med att han är hemma om en halvtimme. När vi lagt på ringer jag upp Polisen igen och ställer mig i kö. Nu vart jag nummer 55.

Jag vet att polisen inte direkt kan göra något åt detta men man blir ändå nyfiken på varför de kastar sten? Varför krossa endast våra fönster och ingen av våra grannars? Och sist men inte minst, siktade de även denna gång på det första fönstret för att slå sönder det och träffade balkongfönstret istället? Sorgliga jävlar i vilket fall.

Jag ha nu höstfixat min naglar nu när svampsäsongen är på ingång. Jag är inte så förtjust av att äta svamp och flugsvamp är väl inget att rekommendera i matväg men jag gillar deras mönster.

Inredning är ett av mina största intressen så jag tänkte sysselsätta mig med detta under resten av dagen. Jag gillar att man kan förändra ett helt rum med bara lite växter, nya gardiner och en annan färg på kuddarna.

Sedan jag for hem för tidigt från jobbet igår känns det som att jag umgåtts konstant med den äldre delen av människoflocken. På bussen hem satt det varannan tant, varannan gubbe på nästan varje säte. Lyckades dock hitta ett ledigt säte vilket råkade vara framför en medelålders ofräsch kvinna vilket jag bittert fick ångra. Då och då hostade hon rakt ut och jag kände hur det blåste i mitt bakhuvud. Jag kände hur det svalanade till på huvudet och att denna känsla höll i sig precis som att hennes sjukdom fördes över till mig och att den nu sakta, sakta kommer att ta över mig så att jag snart blir sängliggandes. Inte kunde jag byta plats heller för nu hade jag även fått en tant i sätet jämte mig som blockerade vägen. Resten av bussen verkade full av andra tanter, gubbar, rullatorer, shoppingväskor och allt annat som hör de över 80 till.

Idag, ännu en dag hemma från jobbet för att kunna vila upp mig, hade jag en läkartid inbokad 8.15 som jag var tvungen att gå på. Jag gick upp tidigt, letade upp rätt avdelning och satte mig i väntrummet. Det kryllade av pensionärer och det kändes som att en tant med rullator kom varje minut på löpande band. Råkade höra ett av samtalen mellan receptionisten och en gammal man. "- Jag pratade med Södersjukhuset och du hade ingen bokad tid för dig hos dem heller, du måste tagit fel på dag." Han såg så förvirrad och ensam ut att jag började tycka synd om honom.

Är det såhär livet är när man inte har något jobb? Jag såg ingen under 60 år när jag var ute idag. Vart är alla? Har alla jobb? Pluggar de? Sover de länge på onsdagar i brist på annat? Nej, jag måste börja söka nytt jobb. Ett roligare jobb där jag kan utvecklas igen och inte hamna i en återvändsgränd. Jag älskar förändringar!

Idag har varit den jobbigaste dagen någonsin och jag skulle aldrig vilja att någon känner likadant, någonsin. Jag talar om mitt jobb. Jag är den där ivrige optimistiska och lättlärda arbetstagaren som tjuter lite extra glatt om extra arbetsuppgifter inkommer som vi kanske inte hinner med. "-Ingen fara" skrockar jag och tar upp turbo så att allt blir gjort innan deadline ens är i närheten. Nu har det dock tagit stopp. 2 tjänster har dragits in från förra året då företaget inte har råd med fler på vår avdelning. 3 nya stora arbetsuppgifter har tillkommit plus det ordinarie som måste göras varje dag. Inte konstigt att allt rasar ihop när någon blir sjuk. Inte konsigt att man blir stressad och blir efter med allt när två är sjuka. Inte konstigt att en person går in i väggen när hennes tjänst nu ska göra dubbelt så mycket arbete bara för att de räknat fel med populäritet av en ny tjänst.

Hon var nu hemma tre dagar vilket gjorde att jag, som låg runt en vecka efter och med arbetsuppgifter till knäna, fick ta över hennes tjänst för att jag är den enda som kan den. Tjänsten består bland annat av en massa filer som ska göras om och skickas ut till storkunder igen i utbyte mot en stor summa på en faktura. Alltså viktigt jobb där jag ännu inte har lärt mig allting men ändå måste göra. Jag klarade tisdag förra veckan okej, även onsdagen gick rätt bra även fast en stor klump i magen bildades. På torsdagen när klumpen var ännu större fick vi veta att min kollega gått in i väggen och skulle nu få de tre kommande dagarna ledigt för att vila upp sig. Efter mycket stress och information om att en massa urval var försenade fick jag ta över och det dröjde inte länge förens jag brast i gråt hos chefen. Med nytt mod intog jag arbetet på fredagen, kände av stressen, klumpen stannade kvar hela fredagen men försvann under helgen. Måndag morgon, kaos. Panik panik panik. "Måste göras idag", "Kan du fixa detta omgående", "Jag skulle behöva hjälp med det här, det tar inte så lång tid".....

Tisdag a.k.a idag. Klumpen i magen har nu växt sig så stor som en tumör och når nu upp i halsen. Min kollega är tillbaka men jag känner ändå av pressen, stressen, allt som vi ligger efter med. Får ett mail; problem. Stressar ut för att täcka av i receptionen när ordinarie ska ha rast vilket slutar med att jag brister i gråt ännu en gång bara för att jag får frågan: "-Hur är det?". Ryktet sprider sig att vi har det tungt på vår avdelning samt att jag har fällt ett par tårar. Jag känner tårarna bränna bakom ögonlocken varje gång någon pratar med mig, varje gång någon frågar mig något eller ens ger mig en medlidande blick. Jag som alltid är så stark kan väk inte ge upp för ett ynka jobb som jag haft i 2 års tid? Vi kommer säkert ifatt så det är bara att kämpa. Men jag kan inte. Jag stänger av datorn och kastar in handduken.

Vägen ut från jobbet är ett helvete. Känns som att alla vet, att alla ger mig en snäll blick i förhoppning om att jag ska falla i gråt i deras armar. Innan jag går meddelar jag min snälla kollega i receptionen att jag går hem för dagen. Meddelar även att jag precis talat med chefen att jag har sagt upp mig.

Jag har precis införskaffat mig dessa snygga Pierre René Sweet Berry lipgloss från den här butiken. Det är relativt stora förpackningar för en billig summa och man kan bli lika snygg som mig i dem.

Det fanns ett land en gång i tiden som var perfekt, ett land som hade långa varma sommardagar, knappt någon snö på vintern och endast regn när man inte brydde sig. Detta land har dessvärre förändrats. Vintern varar från november till april med hårda iskalla snöstormar. Sommaren är från juni-juli och går i ultrafart. Hösten och våren bär med sig iskalla vindar så att vinterjackan får användas större delen av året. Det stora problem det bär med sig är att jag är gnällig när jag fryser samt att jag aldrig lyckas hitta någon förvånansvärd snygg vinterjacka som jag klarar av att bära ett helt år.

Landet jag talar om är givetvis Sverige och det får mig att fundera på att testa lyckan i ett annat land. Ett av mina favoritland är Italien. Kan inte få nog av detta fina underbara historiska land. Den stora nyheten här är att jag aldrig ens varit nära att sätta min fot i landet så jag har ingen aning om vad jag snackar om mer än min magkänsla.

Denna blogg kommer jag ha med mig för att aldrig släppa min dröm om att någongång flytta till Italien.


Bilden är en random bild från google.se